Maktmissbruk och svågerpolitik. Inget för mig.

Jag är glad att jag är jag. Jag är glad att jag kan stå för den jag är. Jag är nöjd med mig själv. Jag vill inte vara någon annan. Jag är tacksam för de verktyg som givits till mig. Jag har inga önskemål om att göra om mig, och lägga in icke levande materia i min kropp, el göra något annat konstgjort ingrepp. Jag är nöjd med att inte vara fixerad vid utseendet och tro att det är denna aspekt som definierar mig. Om det vore det skulle jag känna mig tragisk.

Jag vill inte heller tänka tillbaka och minnas att jag var en person som var taskig mot folk och fått andra att må dåligt. Jag vill tänka tillbaka med rent samvete och veta att jag inte klivit över lik för att kunna känna mig accepterad för den jag är. Jag kommer aldrig heller nöja mig med att vara falsk och göra mig till/sälja mig själv för att nå mina mål. Jag måste kunna gå lägga mig på kvällen och kunna känna att min moral och värderinga inte är att klandra. Och jag är min värsta kritiker.

Jag känner många runt omkring mig som jag aldrig av egen vilja skulle umgås med om det vore mitt eget val. Nu fungerar det inte så, ibland måste man möta olika människor pga olika omständigheter (jobb, skola, familj etc). Många i min omgivning trampar mer än gärna på andra så länge det gynnar dem själva. Och de vet om det. De utnyttjar sin position för att nå dit de vill komma. De manipulerar och styr för att de kan. De har redan sedan länge tappat respekten för sig själva. Och hur vet jag det. Jo, deras kroppsspråk avslöjar dem. Tex hur de lägger armarna i kors i frösvarspositon, hur de hela tiden pratar om sig själv, och drar upp samma saker hela tiden, fast man hört ämnet till leda, hur de skrattar osäkert och skriker efter bekräftelse, hur de pratar bakom ryggen på folk, trots att man kanske har en sådan ansvarsfull position. Det kan också förekomma undanhållande av information, för att man är medveten om att just denna information skapar konflikter och själv är personen konflikträdd och flyr ansvarsfulla situationer. Man flyr hellre situationen, åker ut och shoppar för istället för att släcka de eldhärdar som kanske finns spridda lite varstans.

Det skulle inte heller falla mig in att gå ner på knä och krypa för någon för att jag själv skulle nå längre socialt, proffesionellet etc. ALDRIG!!!!

Maktmissbruk och svågerpolitik.Inget för mig.